Podd om offrets väg ur mörkret
Patrik Syk lyssnar på true crime i gladare anda
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Publicerad 2018-08-09
Mord, våldtäkter, korruption och terrorbrott. Den ena true crime-podden
efter den andra sätter ljud på de mörkaste och brutalaste delarna av vår omvärld. Detaljer, vittnesmål och fysiska bevis granskas om och om igen. Ofta ifrågasättande kring skuld och motiv drivs historien framåt av känslan att ny sten ska vändas som får hela fallet att kastas över ända. Sällan berättas historien om överlevarna, de som utsatts för traumatiska brott, och hur deras liv på olika sätt formats av de hemskheter de utsatts för. Detta vill Wondery nu ändra på med podden ”I, Survivor”.
Wondery är en av världens flitigaste producenter av podcasts, inte sällan i true crime-genren. I podden ”I, Survivor” ställer journalisterna Wagatwe Wanjuki och Jenna Brister utredningarna, detaljgranskandet och gärningsmännen åt sidan för att ge plats åt offren – överlevarna. Hur fortsätter man sitt liv efter ett trauma? Kan man rent av låta smärtan och mörkret bli till motivation för att bli en ännu starkare människa?
I det första avsnittet får vi möta Nancy Hogshead-Makar, flerfaldig olympisk guldmedaljör i simning – och överlevare. Hon berättar om hur hon som 19-åring på college överfölls i ett löparspår, släpades in i ett skogsparti och utsattes för ett flera timmar långt övergrepp – och hur hon på olika sätt tog sig tillbaka till bassängen och pressade sig till att bli bäst i hela världen.
För ”I, Survivor” är inte en mörk podcast. I sin strävan att vara en antites till true crime-genrens effektsökande eländesknarkande fokuserar team Wakunji/Brister på vägen uppåt ur mörkret. De två programledarna använder sig också effektivt av sina personliga erfarenheter för att bredda perspektiven.
På det hela taget lyckas Wondery med sitt motiv att agera motpol till brottspoddarna utan att för den sakens skull underskatta allvaret i berättelserna. Samtalen och historierna är både inkluderande och inspirerande, även för någon som jag, som inte skulle kalla mig överlevare av något stort trauma.
Nästa vecka patrullerar Sandra Wejbro
