Platt slut sänker Johannespassionen

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2012-03-05

Slutklämmen ett obegripligt val

Jesus (Dominik Köninger) och kören.

Heinrich Biber skildrade Jesu liv, lidande och död i sin stora svit av ”Rosenkreuz-sonater” för soloviolin, Joseph Haydn, artikulerade Jesu sju ord på ­korset i en sjusatsig stråkkvartett och Andrew Lloyd Webber beskrev det hela i musikalform. Alltså ingen märkvärdighet att man i Karlstad förvandlar Bachs Johannespassionen till opera.

Men att omsätta ett oratorium eller en passion på operascenen är dramaturgiskt ­knepigt. Kören är mycket ­viktig men ofta i mycket skiftande roller, hätsk mobb i ena stunden och klokt eftersinnande kommentator i nästa. Ariorna är också reflekterande och bromsar upp den handling som evangelisten refererar.

Den tyske regissören Tobias Kratzer hade omskapat kören till ett gäng modernt klädda människor, som låter sig engageras av den aktive evangelisten. En av dem väljs till Jesus, och historien fortsätter efter känt mönster. Ett par nya roller har lagts till. Maria Magdalena (Helena Husáhr) är en punkig tjej i skinnjacka och avklippta jeans, som sprejar ”Free Jesus” på väggen, och en ängel som vankar runt scenen ibland har hand om altariorna.

På slutet uppstår inte Jesus på vanligt sätt från de döda utan ­revolterar, demolerar templet iklädd t-tröja med texten ”Kill your idols.”

Framförandet är piggt och ­rörligt och kan avgjort tjäna som tänkvärd, om också inte så ­dramaturgiskt finslipad kontrast till stelare kyrkoframföranden. Ett svårt missgrepp har man dock gjort sig skyldig till. Hela Johannespassionen är uppbyggd mot en kulmen som både är emotionell och musikalisk höjdpunkt, slutkören ”Ruhet wohl”. Här har den dock bytts ut mot en platt standardkoral ”Christe du Lamm Gottes”. ­Obegripligt!

Mattias Hedegaard sjunger evangelisten med vacker ljus ­tenor och klar diktion, och en ­annan mindre lyrisk tenor Jonas Durán gör en kraftfullt pregnant insats i rollen som ”tjänare”. ­Markanta också Dominik ­Köninger som Jesus, Johan Rydh som ­Pilatus och inte minst Johan Schinkler som slet av hälsenan på genrepet men

tappert haltande genomförde sin uppgift som Petrus utan vokala skavanker. AnnLouice Lögdlund gjorde sig däremot bättre i fjol som Brünnhilde än som ojämnt klingande ängel. Även den livfullt agerande kören lät alltför ojämn.

Opera

Johannespassionen av J S Bach

Regi: Tobias Kratzer Scenografi: Rainer Sellmaier I rollerna: Mathias Hedegaard, Jonas Duran, Dominik Köninger, m fl Dirigent: Henrik Schaefer Scen: Werlmand Opera Speltid: 1 tim 55 min

Lennart Bromander

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln