PÅ PLATS I HAMNEN
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-09-23
När Magasin 3 i Stockholms frihamn firar 20 år med att visa verk ur samlingarna blir det en påminnelse om det som ofta betytt något där, nämligen en förkärlek för konstens taktila och sinnliga kvaliteter parad med en känsla för plats, socialt och kulturellt rum.
Det är ingen tillfällighet att flera verk från just utställningen Free Port (2001) finns med här, eftersom den utställningen var så tydligt platsorienterad och strävade efter en sorts lokal undersökning av hamnens innebörder, mellan handelsplats och drömskapare. Janine Antonis vackra rep, tvinnat av material hon fått av vänner och släkt på Bahamas – tvinnat av minnen, skosnören och tygrester – som på Free Port-utställningen spändes upp i en av hamnbassängerna ringlar nu som en påminnelse inne i en av salarna.
Chris Burden byggde broar av meccano, enorma manifestationer där teknikvurm och framstegstro blåsts upp till proportioner som blir obehagligt fascinerande. En ond sorts detaljrikedom som upprepar sig i evighet.
Att visa samlingar – vilket också Waldemarsudde gör just nu – betyder att manifestera sig, markera sin status, skapa kontinuitet. Eller skapa plattformar för framtiden. I frihamnen är den redan här, i Matti Kallioinens allkonstverk The Beautiful Robot – nyköpt, vindlande och färgmässigt gapigt. En guldsprejad hand vägrar lämna näthinnan.
Ulrika Stahre
