Atomdrömmar kommer inte sänka din elräkning
Efter köldknäppen känns 16 minus grader nästan milt
Termometern visar 16 minusgrader och det känns nästan milt. Några dagars temperatur runt 20 förvrider perspektivet. På trädens grenar ligger snön tjock. Upplega, som det heter. Jag tycker det är ett av det svenska språkets vackraste ord.
Det bleka januariljuset ligger flackt över bergen och på andra sidan sjön kan jag se hur vindkraftverkens vingar rör sig, långsamt. Hög förbrukning och låg produktion. Inte konstigt att elpriserna rusade efter nyår.
Dagar som den här brukar vara kärnkraftsentusiasternas mest älskade argument. Planerbar el, upprepar landets statsminister så fort någon försöker prata om klimat, miljö eller något annat som inte har med förorten att göra.
Antagligen biter det på någon, i alla fall när elräkningen kommer.
Det märkliga är att kärnkraft nog är ett ganska dåligt svar på hur elen ska räcka kalla januaridagar. Och då tänker jag inte bara på hur ofta vi hör om driftsstörningar precis när strömmen skulle behövas som bäst.
Ett kärnkraftverk byggs för att producera hela tiden. Det är så ägarna kan få tillbaka de enorma suppor de har investerat. Priset på el får inte bli för lågt, och skulle det ändå hända behöver staten ersätta ägarna på något annat sätt.
Utan sådana garantier byggs ingen kärnkraft. Så är det bara.
Det betyder också att kärnkraftverken inte kommer att ha särskilt mycket mer att ge dagar som den här. Dagar när kvicksilvret i termometern rasar ner mot köldrekord och högtrycket utplånar all vind.
Det kommer att saknas el, och bristen kommer att pressa upp priset.
Den som hoppas att elen ska vara billig kalla januaridagar har inte mycket att vänta sig av regeringens atomdrömmar.
I Norge berättade det statliga energibolaget Satkraft häromdagen att man väljer en annan väg. Norrmännen tänker verkligen storsatsa på vindkraften, men samtidigt uppgradera vattenkraften som fortsatt blir basen i landets energisystem. Man talar om samspel. I praktiken betyder det nog att vattnet får jämna ut vindens skiftningar.
Så kan de flesta länder inte göra, men Norge kan. Och Sverige skulle också kunna, i alla fall delvis. Tillsammans med pumpkraftverk, lager för stålindustrins behov av vätgas och ett moderniserat elnät skulle systemet kunna göras mer flexibelt. Och genom att anpassa när vi använder elen skulle vi som konsumenter kunna bidra.
Vattenkraft har varit en jätteresurs för våra länder. I ett nytt energisystem skulle det kunna bli ännu viktigare.
Behövs det dessutom ny kärnkraft som komplement? Kanske, men billigt blir det inte.
2023 blev det varmaste året som uppmätts på jorden. Det är svårt att ta in där jag tittar ut över den orörda snön, men det är vad EU:s klimattjänst Copernicus säger. Tiden för att undvika en klimatkatastrof tickar snabbt. Att vänta in Kristerssons kärnkraftsdrömmar kan bli väldigt kostsamt, inte bara när elräkningen ska betalas.