Mjölk i motvind

Uppdaterad 2018-07-17 | Publicerad 2013-11-07

Nyttig eller farlig?

Från att ha varit en stapelvara i varje svenskt hushåll har mjölken plötsligt fått ett sämre rykte och ersatts av många andra alternativ. Wellness djupdyker i mjölkens vara eller icke vara och tar reda på hur den påverkar oss – egentligen.

Färska blåbär, nybakade kanelbullar, pannkakor… Med mjölk.

Kan det bli mer svenskt än att skölja ner diverse godsaker med den vita favoritdrycken som både barn och vuxna har älskat i hundra år? Och som dessutom är nyttig eftersom den inte bara är näringstät utan även gör dina ben starka. Dubbla tummar upp!

Eller?

Det är lätt att konstatera att mjölkens hyllningskår inte är lika samstämd som förr. Numera är laktosintolerans näst intill ett trendord och butikshyllorna svämmar över av både laktosfria mjölkprodukter och växtbaserade drycker som kan ersätta komjölken helt och hållet (mandel- och havremjölk är bara några exempel). Hur kommer det sig att något så prisat som mjölk helt plötsligt kämpar i motvind?

Bättre än brännvin

Att mjölk har haft en så betydande roll i det svenska köket beror kanske mest på att föreningen Mjölkpropagandan (namnet i sig kanske ger en ledtråd vartåt det här barkar) såg dagens ljus 1923. Deras jobb var att lobba för mjölken, som vid det laget hade blivit något man vågade dricka tack vare pastöriseringsprocessen – innan dess hade man kallat den för det ”vita giftet” eftersom den kunde sprida sjukdomar som tuberkulos.

Mjölkpropagandan var ett samarbete mellan jordbrukare, mjölkföretag, läkare, forskare och politiker (som tyckte att arbetarklassen skulle dricka något mer näringsfyllt än öl, brännvin och kaffe och att bönderna skulle få en bättre inkomst), och rent generellt kan man ju inte säga annat än att de gjorde ett bra jobb. Till denna dag skulle de flesta av oss kunna rabbla mjölkens fördelar i sömnen.

– Toppen för mjölk som dryck uppnåddes under 1970-talet. Därefter har den sjunkit, men minskningen har planat ut tack vare den stora konsumtionen av mjölk i kaffe, säger Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds universitet som har forskat om mjölkens kulturella betydelse.

– Första bakslaget kom med rönen om de mättade fetternas fara, som slog igenom i slutet av 1960-talet. Då lanserades bland annat lättmjölken som en strategi för att behålla mjölkdrickarna.

Tidigare hade det ju varit framför allt mjölkfettet som ansetts nyttigt, men nu flyttades fokus till andra näringsämnen.

Lars Ellegård, överläkare på enheten för klinisk nutrition vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, håller med om att fettet i mjölken – som i stor utsträckning är mättat – är problematiskt eftersom det kan påverka kolesterolet. Men mjölken står absolut inte utan fördelar.

– Det är ett mycket prisvärt livsmedel med många vitaminer, mineraler och aminosyror med bra biologiskt värde. Sedan har mjölk en ganska hög sockerhalt i form av mjölksocker, det vill säga laktos, men så länge du kan bryta ner det kan du också använda det till ny energi.

Även om skepsisen kanske började med diskussionen om fettet är det knappast den enda kritiken som har riktats mot mjölken. Studier har visat att en hög konsumtion av mjölk kan leda till allt från äggstocks- och prostatacancer till hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor. Det har också skrivits böcker om ämnet, till exempel ”Den ohälsosamma mjölken”, i vilken de tre författarna redovisar resultatet av att ha studerat den vetenskapliga litteraturen om mjölk och hälsa (som inte har finansierats av mjölkindustrin). Vad de kom fram till?

Att respekterade institutioners forskning visar att mjölken ligger bakom fler vanliga sjukdomar än vi tror.

Besvärligt men inte så farligt

Men oftast är det ändå det där med laktosen som bekymrar folk på ett vardagligt plan – och det faktum att den kan ställa till med problem för magen. Rent biologiskt handlar det om att närmare 70 procent av jordens befolkning i barndomen eller tonåren slutar att producera enzymet laktas, det som bryter ner laktos. Men här uppe i vårt avlånga land är det lite annorlunda, för i norra Europa har en förändring i arvsmassan gjort att många behåller sin förmåga att bryta ner det även i vuxen ålder.

För några år sedan visade dock en doktorsavhandling vid Örebro universitet att laktosintolerans är fem gånger vanligare i Sverige än man tidigare har trott, troligtvis på grund av ökad invandring från regioner där det är mer vanligt.

– Men det är inte farligare att få i sig glass om man är laktosintolerant än att äta ärtsoppa på torsdagar och bli lite pruttig i magen, för det handlar om exakt samma mekanism, säger Lars Ellegård.

– Så laktosintolerans kan självklart upplevas som besvärligt, men inte besvärligare än vad vi alla upplever om vi sätter i oss för mycket kål, lök, ärter eller bönor. Jag skulle säga att det är väldigt många som konsumerar laktosfria produkter trots att de inte behöver göra det. Sedan kan det förstås kännas bättre när du köper något som är dyrt och marknadsförs som nyttigt, tack vare placeboeffekten.

Ett par glas om dagen räcker

Men en sådan sak som en uppsvälld mage är väl ingenting i jämförelse med att mjölken ger dig något så viktigt som starka ben? Kanske inte, om det inte vore för att ”starka ben”-parollen är mer ett pr-jippo än ett vetenskapligt faktum.

– Det är väldigt sällan som endast ett livsmedel gör dig friskare och det är väldigt svårt att hävda att mjölk ger starka ben med tanke på att vi i Skandinavien sätter i oss mest mjölk i hela världen, men samtidigt har den högsta frekvensen av lårbensbrott, säger Lars Ellegård.

I stället handlar starka ben mycket om andra faktorer, såsom genetik, motions- och levnadsvanor och intaget av D-vitamin (som du bland annat får från solen). I länder som till exempel Indien, där de inte får i sig lika mycket kalcium som vi i Sverige, har de generellt bättre bentäthet.

Men kalkintaget är absolut inte helt obetydligt, däremot har forskare vid Harvard efter studier börjat ifrågasätta mängden mjölkprodukter vi konsumerar – oftast behöver vi inte så mycket – och numera rekommenderar till och med Livsmedelsverket bara en halv liter om dagen.

Och ja, det inkluderar intaget av ost (två skivor motsvarar ungefär en deciliter mjölk), yoghurt och fil.

Alternativ som matchar

Så, om du nu av en eller annan anledning vill dumpa mjölkprodukter ur din kost – går du miste om något superviktigt?

– Det kan finnas vissa skillnader i näringsinnehåll mellan komjölk och till exempel soja- och havremjölk, och då kanske främst i kalcium, men annars ser jag inga stora problem med det, säger Lars Ellegård.

Är det just kalciumet du är ute efter? Mjölk är knappast den enda källan utan det finns i bland annat mörkgröna bladgrönsaker, bönor samt nötter och frön. Dessutom har de växtbaserade ersättningsdryckerna ofta berikats med vitaminer och kalcium för att matcha mjölken något så när. Något som dock skiljer sig är att aminosyrasammansättningen (det vill säga kvaliteten på proteinet) i mjölk är väldigt bra, menar Lars Ellegård. 

– Det finns 20 aminosyror och hälften av dem kan vi inte bilda själva utan de måste vi få i oss genom maten.

Ju mer välbalanserat proteinet som du sätter i dig är, desto större effekt har det i kroppen. Mjölk har en bra balans, men också kött- och äggprotein. Men rent generellt äter svenskar mycket protein, så egentligen är detta bara ett problem för dem som inte får i sig kött, fisk eller ägg. Bland de vegetabiliska proteinerna har ärter och baljväxter det bästa biologiska värdet.

På frammarsch som retrotrend

Ofta är devisen ”lagom är bäst” en bra sammanfattning av saker och ting, och kanske gäller det även i det här fallet. För i grund och botten är mjölk ett bra livsmedel, men som med det mesta bör det inte överkonsumeras (det är då risken för till exempel cancer ökar, menar forskarna) och sammanställer du alla ostmackor, glas mjölk och yoghurtar du får i dig kan mängden snart överskrida den rekommenderade.

Mjölk verkar inte heller vara så livsnödvändigt som många tror – skulle du vilja skiljas permanent från den vita drycken kan du med gott samvete göra det, speciellt om du äter en allsidig kost som bjussar dig på alla de vitaminer och mineraler din kropp behöver.

Men även om de växtbaserade alternativen blir mer och mer populära – både på grund av kosttrender som raw food och miljötänk eftersom drycker från växtriket inte belastar vår planet lika mycket som animaliska – så står nog mjölken ganska ohotad högst upp på pallen ett bra tag till.

– Jag ser faktiskt en del tecken på att den efter en svår period kan vara på väg tillbaka som måltidsdryck. Det finns en retro- och nostalgitrend som mjölken kan hänga på, och fettskräcken har försvunnit med LCHF-boomen, konstaterar Håkan Jönsson.

Allergi eller intolerans – vad är skillnaden?

LAKTOSINTOLERANS är ingen sjukdom utan det vanliga tillståndet för den största delen av världens invånare, eftersom ungefär 70 procent av oss slutar producera laktas, ett enzym som bryter ner laktoset (även känt som mjölksockret) i tarmen, i barndomen eller tonåren. Det är alltså inte immunförsvaret som reagerar och det är inte heller farligt för dig som är laktosintolerant att dricka mjölk, men vissa får problem med magen.

MJÖLKALLERGI är en helt annan sak. Då är man allergisk mot något av mjölkens proteiner och kan till exempel få eksem, andnöd eller tarminflammation. Man kan inte heller äta laktosfria produkter eftersom de fortfarande innehåller proteinet.

No-cow-mjölk

MANDELMJÖLK

En bra källa till det antioxidantrika E-vitaminet och innehåller även ganska mycket protein (dock inte lika mycket som komjölk).

SOJAMJÖLK

Är laktosfritt och en bra källa för både kalcium och protein. Innehåller inget mättat fett.

RISMJÖLK

Innehåller varken kolesterol, mättat fett eller laktos. Protein- och kalciumnivån är dock inte hög.

HAVREMJÖLK

Är rik på fibrer, folsyra, vitamin E och har låga nivåer av mättat fett. Är dock inte helt

glutenfri.

TIPS!

De drycker du köper i affären har ofta tillsatt socker i sig, men det är inte svårt att göra till exempel egen havre- eller mandelmjölk (även om du då missar vitaminerna och mineralerna som de köpta varianterna ofta har berikats med). Googla fram recept och sätt i gång!

JONNA KARVONEN

Följ ämnen i artikeln