Koll på GDA?

Publicerad 2013-02-20

Fler och fler leverantörer använder sig av GDA-märkning på sina förpackningar. Men tolka det inte som det gröna nyckelhålet – för alla typer av produkter får märkas.

GDA står för Guidline Daily Amount. På svenska kan man översätta det till ”Vägledande dagligt intag”. Det är en frivillig märkning som många livsmedelstillverkare använder.

Den märkning som finns på paketen är vad en kvinna i genomsnitt rekommenderas som sitt dagliga energibehov, vilket är lagt till 2000 kilokalorier (kcal). Är man barn eller man gäller alltså andra energinivåer. GDA ska därför inte uppfattas som ett individuellt kostråd. Ålder, kön och aktivitetsnivå påverkar naturligtvis den individuella ämnesomsättningen och behov av näringsämnen.

Alla typer av produkter får märkas, så det ska inte tolkas som det gröna nyckelhålet. GDA-märkta produkter är alltså inte ett bättre alternativ än andra i samma kategori. De som är kritiska mot märkning menar att konsumenter kan missförstå märkningen och tro att vissa produkter är mer hälsosamma än vad de är. I England har man haft märkningen länge och konsumenterna är vana med att läsa och förstår innebörden, som det ser ut nu måste vi även i Sverige bli vana med den med tanke på att flera av livsmedelsproducenterna väljer att använda sig av märkningen.

Det som ingår i GDA – märkningen är innehållet av energi, socker, fett, mättat fett och salt i ett livsmedel. GDA visar innehållet per portion och visar samtidigt det procentuella förhållande till den mängd som är rekommenderat att äta under en dag. Portionsstorleken måste vara angiven på framsidan av förpackningen tillsammans med GDA-märkningen. En portion kan t.ex vara en skiva bröd, ett kex, 30 g nötter eller 125 g yoghurt.