Så kan regeringen finansiera kärnkraft

Birgitta Forsberg

Regeringen kikar på utlandet för att se hur den kan finansiera ny kärnkraft i Sverige. Finansminister Elisabeth Svantesson har följt med Vattenfall till Storbritanniens nya reaktorer.

– Det ligger nära till hands att tro att regeringens utredare tittar närmare på den nuvarande brittiska modellen, säger kärnkraftsexperten Carl Berglöf vid Energiföretagen.

Vattenfall har även studerat hur Frankrike och Ontario i Kanada gör.

I början av oktober följde finansminister Elisabeth Svantesson (M) med Vattenfalls vd Anna Borg till Storbritannien, vilket Aftonbladet tidigare har rapporterat om.

De besökte Hinkley Point C, där två nya reaktorer byggs. De träffade även personer från energidepartementet och från Great British Nuclear, en organisation som för regeringens räkning hjälper till att finansiera utvalda tekniker.

– Resan till Storbritannien, tillsammans med andra lärdomar från andra länder, tar vi med oss in i det arbete som vi nu ska göra med en färdplan för kärnkraftprogram, sa Elisabeth Svantesson nyligen till Aftonbladet.

Regeringen tillsatte nyligen en utredare, Mats Dillén, som ska se över hur staten kan hjälpa till att finansiera ny kärnkraft. Han ska bland annat titta på vilka modeller andra länder använder sig av.

Vattenfalls ledning har inte bara varit i Storbritannien, utan även i Frankrike och i Ontario i Kanada för att studera hur det går till där.

De tre länderna har olika modeller för att stödja kärnkraften.

Engelsmännen garanterar elpriset

Storbritannien går på marknadslinjen. Landet har valt ett system med ett garanterat, framtida pris, för att få nya kraftverk byggda i landet. Förnybart auktioneras ut och det företag som lägger lägst bud vinner. Konsumenterna får betala priset via elräkningen.

Priset kallas Contract for difference, CfD.

De två reaktorerna Hinkley Point C, som håller på att byggas, fick en liknande lösning, som kallas CfD för Hinkley Point C.

Reaktorägarna får motsvarande 121 öre per kilowattimme, kWh, i garanterat pris i 35 år. Priset är satt i 2012 års brittiska priser, men det justeras för inflation. År 2021 var priset uppe i 139 öre per kWh. Även här får konsumenterna betala det garanterade priset.

– Den brittiska modellen med CfD är en finansieringsmodell med koppling till en elmarknad. Därför ligger den modellen närmare oss i Sverige och skulle kunna tillämpas här, säger Carl Berglöf, kärnkraftsexpert vid intresseorganisationen Energiföretagen.

Han tillägger:

– Det är den modellen som EU-kommissionen har gett vigvatten åt.

Avgifter på elräkningen i framtiden

För nästa brittiska projekt, Sizewell C, har den brittiska regeringen valt en annan modell, så kallad Regulated asset base, RAB.

Den går ut på att konsumenterna får betala en liten avgift på sina elräkningar till de bolag som bygger reaktorn. På så vis slipper bolagen ta stora lån. Här hjälper alltså konsumenterna till från början i stället för att få ett högre elpris när projektet är klart.

– Fördelen är att modellen hanterar finansiella risker redan från byggstart, säger Carl Berglöf.

Storbritannien har använt modellen för andra stora infrastrukturprojekt, som Heathrows terminal 5.

Men det är inte klart än om Sizewell C blir av, vilket Aftonbladet tidigare har rapporterat om.

Tanken var att samma bolag som bygger Hinkley Point C, franska EDF och kinesiska CGN, skulle bygga reaktorn. Men kostnaderna för Hinkley Point C har skenat och CGN vill inte betala för de kostnader som nyligen tillkommit, enligt Financial Times.

Dessutom är CGN svartlistat av USA.

Fransmännen kan höja elpriset

Frankrike är ett kärnkraftsland och får vanligtvis en stor andel av sin el från 56 reaktorer. I fjol fick dock landet stora problem med kärnkraften, på grund av eftersatt underhåll sedan pandemin och sprickor i rör på grund av korrosion.

Kärnkraftverken drivs av det numera helstatliga bolaget Electricité de France, EDF.

Landet har ett system med "Arenh-avtal", som står för Accès régulé à l'électricité nucléaire historique. Avtalet reglerar delvis det elpris som befintliga kärnkraftverk får.

– Den franska modellen är egentligen inte en finansieringsmodell utan en form av reglerat elpris, säger Carl Berglöf.

Enligt avtalet måste EDF sälja el från ungefär en fjärdedel av den kärnkraft som Frankrike hade före 2011 till ett fast pris om 46 öre per kWh till slutet av 2025.

Frankrike diskuterar vad som ska komma härnäst. Landets energiregleringskommission, CRE, har beräknat att kostnaden för kärnkraft kommer att uppgå till 67 öre per kWh under perioden 2026-2030. Då ingår både befintlig kärnkraft och den nya reaktorn Flamanville 3, som har drabbats av skenande kostnader och inte är klar.

I januari i fjol försökte regeringen begränsa fransmännens elräkningar genom att öka andelen el som måste säljas för 46 öre per kWh. Det tvingade EDF att köpa el dyrt från andra leverantörer och sälja billigt till sina kunder. EDF har krävt pengar av staten för vinsttappet.

Nyligen kom regeringen och EDF överens om att det reglerade priset efter 2025, för all EDF:s kärnkraft, kommer att vara i genomsnitt 77 öre per kWh. Om EDF säljer el för mer än 86–88 öre per kWh kommer konsumenterna att få pengar tillbaka. Men det hela är inte klubbat utan ska ses som ett förslag.

Kanadensarna har reglerad marknad

Kanada har en reglerad elmarknad för kärnkraft och vattenkraft, med en reglerad avkastning. Det är främst Ontario Power Generation, OPG, ägt av provinsen Ontario, som driver kärnkraft och vattenkraft där.