Aftonbladets källor jagas efter trädgranskningen ”Gör allt för att städa upp”
Publicerad 2024-05-24
Nu söks Aftonbladets källor upp – efter granskningen av Max trädprojekt.
Med hot om indragna betalningar och advokater försöker miljöorganisationen Ecotrust tysta kritiska röster.
– De är medvetna om att de har den största köparen i hälarna och gör allt för att städa upp, säger byledaren Jorum Basiina, som nu ska hugga ner sina klimatträd.
Samtidigt ger Ecotrust Max och andra slutkunder i väst skulden för att pengarna inte kommit fram.
I en granskning har Aftonbladet visat verkligheten bakom snabbmatskedjan Max trädplantering i Uganda. I tysthet har projektet, som i reklamen framställts som ett sätt att både rädda klimatet och lindra fattigdomen, lett till hunger och barn som tvingats ur skolan och gifts bort.
Max ska nu tillsätta en oberoende revisor som ska utvärdera hela projektet, däribland det svenska företaget Zeromission som säljer kolkrediterna och organisationen Ecotrust, som driver projektet i Uganda. Även Ugandas regering utvärderar nu projektet.
Utåt har Ecotrust hittills valt att bemöta granskningen med tystnad. Gentemot bönderna som deltar i projektet har miljöorganisationen varit desto mer synlig.
Redan den 5 maj – dygnet efter publicering – var Ecotrust på plats i de två distrikt i Uganda som Aftonbladet rapporterat från, Hoima och Kikuube.
Skyller på Max
Lokal personal har tillsammans med utsända medarbetare från städerna Masindi och Kampala arrangerat en rad stormöten. Sammanlagt har hundratals familjer som deltar i projektet nåtts.
Aftonbladets researcher har intervjuat ett tiotal personer som deltagit i mötena, som lämnat samstämmiga uppgifter.
- De bönder som låtit sig intervjuas av Aftonbladet har anklagats för att ha skadat projektet.
- Bönderna har också varnats för att framöver kritisera projektet inför journalister och utomstående granskare. Följden påstås annars bli att projektet läggs ner i förtid och att de utbetalningar deltagarna har rätt till aldrig betalas ut.
- Ecotrust har medgett att pengarna inte nått fram, något man skyllt på att köparna av kolkrediter i väst (som Max) hållit inne med pengarna.
Efter mötena har flera av de bönder som uttalade sig i Aftonbladets granskning blivit uppsökta av Ecotrusts representanter, två män som identifierat sig som ”Byisi” och ”Johnson”. Den förstnämnde uppges vara koordinator för två byar i en annan del av Uganda, den andra tjänsteman på Ecotrust.
Kräver ingripande
Över telefon har de båda männen försökt övertala bönderna att dra tillbaka sina uttalanden, i syfte att ”rädda projektet”, och med hjälp av miljöorganisationens advokat stämma Aftonbladets researcher i Uganda.
Samtidigt har ett flertal bönder som aldrig tidigare haft avtal från projektet hastigt försetts med nyupprättade, bakdaterade kontrakt.
Fyrbarnsmamman och änkan Rosset Kyampaire, 35, har tidigare vittnat för Aftonbladet om hur träden gjort att familjen inte längre kan odla mat och hur hungern får minsta barnet att gråta sig till sömns om kvällarna. Efter att ha deltagit i ett av mötena kräver hon nu att landets regering ingriper.
– Jag vill att de tvingar Ecotrust att betala vad de är skyldiga oss och även öka ersättningen, så att det räcker till mat, säger hon.
Tysta och rädda
Även Samuel Byarugaba, 58, som när Aftonbladet besökte honom i mars höll på att fälla sina träd för att återställa åkermarken, deltog i mötet.
– Ecotrust måste upphöra med att locka in bönder som har för lite mark i projektet, eftersom det slutar med att de inte har mat till sina barn. Och de måste sluta bryta sina löften och se till att pengarna kommer i tid, säger han.
Byordföranden Siraj Ngabirano, som nu ska hugga ner träden han planterat, kräver att Ecotrust framöver är transparenta och berättar exakt hur mycket pengar bönderna får i projektet, så att de själva kan bedöma om det räcker till mat och skolavgifter eller inte. Träden måste också planteras längs flodbanker eller på kullar, där de motverkar erosion och gör nytta.
– Att odla träd på åkermark är värdelöst, säger han.
Många bönder satt tysta under mötena, av rädsla för att utsättas för påtryckningar eller bli återbetalningsskyldiga för träden de fällt, uppgav de efteråt för Aftonbladets researcher.
Lugna bönderna
– Ecotrust vet att en oberoende granskare är på väg till området och att de har den största köparen (reds.anm Max) i hälarna och gör allt för att städa upp. Bönderna ska vinnas tillbaka eller åtminstone hållas lugna medan granskningen pågår, säger byledaren och bonden Jorum Basiina, som nu själv ska fälla sina träd.
Aftonbladet har inför denna artikel åter sökt Ecotrust för en kommentar. Vi har frågat vad skälet är till att de inte vill låta bönderna utnyttja sin yttrandefrihet och varför de påstår att de uteblivna betalningarna skulle bero på att slutkunder som Max inte betalat sin del.
Inte heller nu har den ugandiska miljöorganisationen återkommit.
”Mycket allvarligt”
Max hållbarhetschef Kaj Török skriver i ett mejl till Aftonbladet:
”Vi tar mycket allvarligt på denna information som också är värdefull för den externa oberoende granskning som vi initierat och som omfattar samtliga inblandade parter i projektet inklusive Zeromission och Ecotrust. För oss är det avgörande att våra investeringar i kolkrediter gör den nytta de ska.”
Henrik Hydén, kommunikationsansvarig på Zeromission, uppger att det regelbundet genomförs större möten där projektdeltagare kan komma till tals.
”Att dessa istället skulle utnyttjas av Ecotrust på det sätt du beskriver är ny information för oss och det ser vi allvarligt på”, skriver Hydén och lägger till att företaget avvaktar ytterligare kommentarer i väntan på den egna utredningen.
Här har Max och Zeromission tidigare svarat på granskningen.
