Folkpartiet byter namn - men hur nya blir de egentligen?
Folkpartiet har bytt namn till Liberalerna. Nambytet ska understryka att partiet förändrar sin politik.
Men hur nytt är det egentligen? Döm själv.
Enligt Aftonbladet/Inizio tycker 58 procent av Folkpartiets väljare att namnbytet är bra eller mycket bra. 14 procent tycker att det är ganska eller rentav mycket dåligt.
Enligt Jan Björklund är namnbytet en konsekvens av att Folkpartiet nu förnyar sin politik på en rad områden. Ny skattepolitik, ny bostadspolitik, ny arbetsmarknadspolitik och ny migrationspolitik.
– Vår förnyelse är mer omfattande än de andra Allianspartiernas, hävdar Björklund.
Faktum är att omsvängningen inte är uppseendeväckande radikal. Folkpartiet, eller Liberalerna, förnyar sin politik men svänger absolut inte 180 grader. Inte ens 90.
Alla partier måste ständigt förnya sig. Omvärlden står inte stilla och man kan inte ha samma inställning till allt som 1943. Eller något annan årtal heller för den delen.
Men Folkpartiet har inte kastat sina käpphästar överbord. För att ta skattepolitiken som ett exempel. Folkpartiet ville lika litet som Liberalerna behålla den så kallade värnskatten.
Folkpartiet ville höja gränsen för när statlig inkomstskatt tas ut. Det vill Liberalerna också. FP var emot kraftiga höjningar av bensinskatten och inte heller Liberalerna inkluderar den på listan över klimatskatter som bör skärpas.
Liberalerna är precis som Folkpartiet för att Sverige ska gå med i Nato. De vill ha betyg i årskurs fyra. De tycker att kärnkraft är ett bra, miljövänligt alternativ.
Liberalerna är lika stolta som Folkpartiet var över sitt feministiska förflutna. Nils Edén, liberal, var statsminister när allmän och lika rösträtt infördes i Sverige på 1920-talet.
Blivande vice talmannen Cecilia Nettelbrandt (FP) ledde kampen att sambeskattningen mellan makar avskaffades eftersom den i många fall gjorde det direkt olönsamt för makan att arbeta. Skatten på hennes, lägre, inkomst kunde vara högre än bidraget till hushållskassan.
Folkpartiet, men faktiskt inte Liberalerna, var de som tillsammans med regeringen och Vänsterpartiet såg till att vi från nyår har tre öronmärkta månader för vardera föräldern i föräldraförsäkringen. Ta mamman eller pappan inte ut dem så förfaller de.
Inte ens själva namnbytet är särskilt radikalt. FP heter sedan 25 år tillbaka Folkpartiet Liberalerna. Nu fimpas den första delen av namnet som hängt med sedan 1934, det vill säga i 81 år.
Inte heller partiets yttersta ledning genomgår någon helrenovering. I går omvaldes hela presidiet enhälligt, det vill säga ordföranden, vice ordföranden och andre vice ordföranden.
Detta trots att var fjärde FP-väljare vill byta ut åtminstone Jan Björklund före nästa val enligt Aftonbladet/Inizio.
Jan Björklund har suttit i presidiet sedan 1997. Helene Odenljung, kommunalråd i Göteborg, går snart in på sitt nionde år i presidiet och Erik Ullenhag, gruppledare och ekonomisk talesperson, på sitt sjätte.
Att Jan Björklund överbetonar radikaliteten i den förändringsprocess som Folkpartiet, förlåt Liberalerna, går igenom är inte konstigt. FP gjorde sitt näst sämsta valresultat genom tiderna i förra riksdagsvalet. De är nu riksdagens näst minsta parti med 19 mandat.
I det läget gäller det att tala om för väljarna att signalen har gått fram. Men utan att de förtroendevalda upplever att kompassen pekar i en helt ny riktning.