Dödsstraff barbariskt – oavsett sammanhanget
En viss moralisk ansträngning kan krävas för att inte gäspa åt att gangsters döms till döden i Irak.
Men den svenska regeringen gör naturligtvis rätt i att kraftfullt protestera.
Mustafa ”Benzema” Aljiburi, tidigare allierad med gangsterledaren Rawa Majid, sköts ihjäl i Bagdad i januari i år.
Aftonbladet kunde i går avslöja att tre svenska medborgare ska ha dömts till döden för inblandning i mordet.
Nyheten utlöste karnevalsyra här och där i sociala medier och utlöste diverse förväntade reaktioner:
”Häng dom högt”, ”rätt åt de jävlarna”, ”de får skylla sig själva”.
Nu är det dock så att en dödsdom i Irak är någonting mycket allvarligt. I vissa länder omvandlas ett sådant straff automatiskt till fängelse, men i Bagdad kan det leda till döden.
Under flera år minskade såväl antalet domar som verkställda straff i Irak, men utvecklingen har dessvärre vänt.
Amnesty kunde verifiera 16 avrättningar i fjol. Bara under april i år ska ytterligare 13 dödsdomar ha verkställts på ett fängelse.
Sannolikt finns också ett mörkertal.
Än så länge har UD endast fått en av domarna bekräftad, men det finns ingen anledning att misstro den släkting till en av de fängslade som är på plats i Bagdad och som hävdar att även övriga två har dömts till döden.
Ja, jag förstår att upprördheten är begränsad. Jag låg inte heller sömnlös i natt och våndades över hur det ska gå för dessa mördare.
Med det sagt är dödsstraffet en barbarisk påföljd. Ett straff som de flesta civiliserade länder dessbättre har avskaffat för länge sedan.
Den fullständigt självklara inställningen måste vara konsekvent. Det är moraliskt fel att stater avrättar människor, hur usla de än är, hur grova brotten än är.
Därför var det glädjande att se den svenska regeringens agerande i går. Iraks toppdiplomat i Stockholm kallades upp till UD för att ta emot Sveriges protester.
”Sveriges och EU:s hållning när det gäller dödsstraff är mycket tydlig. Vi fördömer tillämpningen av dödsstraffet. Vi motsätter oss det alltid, överallt och oavsett omständigheter”, skrev utrikesminister Tobias Billström i ett uttalande.
Och vid en pressträff sa Ulf Kristersson så här:
– Sverige känner alltid ansvar för svenska medborgare.
Det finns inte många röster att vinna i nästa val för denna principfasta hållning för en samling Tidöpartier som har lovat invånarna ett paradigmskifte i synen på brottslighet: hårdare tag, slut på påstått daltande.
En svensk regering kan i och för sig inte inta någon annan hållning än denna.
Men vi lever i en tid där även det självklara har en tendens att bära emot.
Inte minst lever vi i en tid där även det självklara kan behöva påpekas.