Fokusera på vad krig handlar om inte kön

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-04-06

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

New York Post rapporterar att hälften av de utskickade amerikanska reportrarna i Irak är kvinnor. Förmodligen har de aldrig varit fler än i detta krig.

Varför?

Ulf Hannerz, professor i socialantropologi vid Stockholms universitet, förklarade häromdagen att det upplevs som lite "kittlande" när kvinnor rapporterar från en traditionell manlig miljö.

- Det är lite Annie get your gun över det hela, "allt han kan göra kan jag göra bättre", sa han.

Vänta här. Stopp. Kittlande? Vad är detta för unkna dinosaurietankar? Har vi inte kommit längre än så här?

Åsne Seierstad i Bagdad talar med vanliga människor och berättar hur de har det. Hon rapporterar om något verkligt och intressant till skillnad från den grafik med tekniska termer och truppförflyttningspilar som fyller medierna.

På samma sätt rapporterar många andra kvinnor, Suzanne Goldenberg på The Guardian och al-Jaziras kvinnliga reporter i Basra till exempel.

Det blir på riktigt när de talar och skriver.

Dessa journalister riskerar sitt liv för att rapportera hem. Åsne Seierstad förtjänar respekt för sin kompetens och sitt mod, inte något "kittlande" dravel.

Sådant prat visar bara hur lång väg vi har kvar till ett jämställt samhälle.

Hör bara på de sämsta reportagen från Irak, det är de som låter som inköpslistan från en vapenmässa. USA avancerar med sina MI Abrahams och britternas Challenger 2 anses vara den bästa i världen. (Det handlar om stridsvagnar om nu någon orkar bry sig.)

I Bagdad berättar BBC:s korre om vilka områden man beskjuter och hur det ser ut när rökpelarna stiger upp mot himlen.

Det låter som om det handlade om något tv-spel.

Vill man se skadade människor, krigets konsekvenser, får man kolla på al-Jazira. I de västliga medierna är det sparsamt med bilder på skadade barn och man kan undra varför.

Behövs en mänskligare krigsrapportering? Ja. Blir den mänskligare om man släpper den manliga normen och bryr sig om människor vilket många kvinnor gör? Ja.

Likt förbannat finns det en unken, överlägsen inställning kvar hos vissa män.

En brittisk skittidning betygsatte till exempel de kvinnliga krigskorrespondenternas utseende.

Tänk om vi skulle behandla män på samma sätt? Kolla in den lilla puddingen på Sky, han med det snygga ansiktet. Kan inte de inbäddade korrarna ta på sig snyggare hjälmar? Kan inte Fyran sända någon snyggare, det känns så spännande när en vacker yngling befinner sig i krig.

Nej, den som anser att kvinnliga korrespondenter är "kittlande" har aldrig haft mens i en belägrad stad där det varken finns vatten eller tamponger.

De har inte heller känt skulden när ett sönderskjutet barn gråter efter sin döda mor eller dödsskräcken när byggnaden skakar av bombkrevader.

Krig handlar om människor, död, lidande och för de överlevande - livslånga trauman.

Det är vad folk borde fokusera på. Inte vilket kön reportern råkar ha.

Johanne Hildebrandt

Följ ämnen i artikeln