Putins dubbla tungor - ingen ska veta hans avsikter
När rysk tv visar bilder på ryska trupper på väg tillbaka till sina baser så låter det hoppfullt.
Men bakslaget kommer snabbt när Nato hävdar att satellitbilder tvärtom tyder på att Ryssland ökar sin truppnärvaro runt Ukraina.
Vladimir Putin talar med dubbla tungor för att omvärlden ska sväva i ovisshet om hans verkliga intentioner.
Rysslands president är hela tiden den som styr den här makabra showen. Det enda västvärlden gör är att reagera på hans olika utspel.
Det var Putin som startade det här krisläget genom att från ingenstans plötsligt ställa helt orimliga krav på att väst ska gå med på en ny säkerhetsordning i Europa och mer eller mindre avveckla Nato. Sedan dess har han skickligt skruvat av och på intensiteten.
När det i början av veckan såg ut som att kriget var oundvikligt började Putin plötsligt verka mer medgörlig.
Han indikerade att han kunde tänka sig fortsätta förhandla med väst trots de ultimativa kraven. Det ryska försvarsdepartementet gick ut med att en del av trupperna var på väg att återvända till sina baser.
Även om det inte gick en suck av lättnad genom Europas huvudstäder så väcktes ändå ett visst hopp om en fredlig lösning.
Men samtidigt med signalerna om förhandlingsvillighet skickade Putin också ut de rakt motsatta.
Duman, det ryska parlamentet, uppmanade i tisdags Putin att skriva på ett beslut som skulle innebära att de två utbrytarrepublikerna i östra Ukraina, Luhansk och Donetsk, skulle brytas loss från Ukraina och erkännas som självständiga stater av Ryssland.
Kan ändra Europas gränser
Duman hade aldrig fattat ett sånt beslut utan att Putin agerat för det bakom kulisserna.
Därmed inte sagt att han kommer att skriva under. Men Putin har skickat ännu en varning till Kiev och Nato och skaffat sig möjligheten att när han vill med ett penndrag förändra gränserna i Europa och ännu en gång bryta mot den säkerhetsordning som gällt sedan kalla krigets slut.
Putin gjorde just det efter invasionen av Georgien 2008. Ryssland erkände två utbrytarrepubliker som är en del av Georgien, Abschazien och Sydossetien, som självständiga stater. Han gjorde det 2014 när Ryssland annekterade Krim.
Luhansk och Donetsk kontrolleras redan i praktiken av Ryssland. Moskva har delat ut pass till en miljon invånare och infört rubel som valuta. Sedan 2014 pågår här ett lågintensivt krig mellan Ryssland och Ukraina som hittills krävt 14 000 dödsoffer.
Kriget är en av de saker som i praktiken gör det omöjligt för Ukraina att gå med i Nato inom överskådlig tid. Därför håller Putin liv i den frusna konflikten. Men nu kan han också när som helst dra åt tumskruvarna ytterligare. Om han vill.
Sätter krokben
Kriget i östra Ukraina är allmänt destabiliserade för landet men också en hämsko på Ukrainas ekonomi. Putin vill inte att grannen ska utvecklas positivt och därmed bli en skyltfönster där ryssar kan se att det finns fördelar med demokrati och en fri ekonomi.
Putin utdelar hela tiden små och stora nålstick mot Ukraina för att sätta krokben för den västvänliga regimen i Kiev.
Där ingår att hela tiden spela ett dubbelspel gentemot väst.
När jag ser ryska tanks lastas på järnvägsvagnar och den ryske speakern säger att de är på väg tillbaka till sina baser i Ryssland så är det omöjligt att avgöra sanningshalten. De kan vara på väg vart som helst.
Lyckligtvis håller satellitbilder numera oerhört hög kvalitet och det finns en rad kommersiella aktörer som försörjer världen med bilder. Inte bara den amerikanska militären.
Både Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och källor i Bidenadministrationen säger nu att de inte ser några tecken på att de ryska trupperna vid Ukrainas gräns är på väg att tas bort. Tvärtom, hävdar USA, har Ryssland utökat dem med 7 000 soldater.
Fel om invasion
Så istället för den där lite sköna känslan att allt nog ska ordna upp sig på fredlig väg så växer oron i väst åter för en rysk invasion av Ukraina.
President Putin är den som helt och hållet styr känslostämningen. Han vet givetvis att Ryssland avslöjas om de ljuger om trupptillbakadraganden. Men det spelar ingen roll. Det viktiga är att spänningen och osäkerheten hålls vid liv. Det är den som gör att han utöva ett inflytande på västvärldens ledare utan att han egentligen behöver avlossa ett enda skott.
Dubbelspelet är helt enkelt en del av Rysslands hybridkrigföring.
Västvärldens främsta motvapen har så här långt varit att offentliggöra underättelseinformation om vad Ryssland planerar. Dock utan att presentera några konkreta bevis.
USA påstod att Ryssland planerade en invasion den 16 februari men dagen gick utan att något hände.
Vilket fick Maria Zakharova, taleskvinna för Rysslands utrikesministerium, att sarkastiskt be amerikanska och brittiska medier att publicera datum för Rysslands framtida "invasioner" så att hon kan planera sin semester.
Ett ironiskt inslag i propagandakriget som ändå sätter fingret på ett problem för västvärlden.
Hur länge kan USA och Nato med någon form av trovärdighet fortsätta ropa "vargen kommer" om Ryssland inte inleder några regelrätta krigshandlingar?