Den är viktigaste politiska frågan – om svenska folket får bestämma

Svenska folket känner sig mycket tryggare med ekonomin och jobben nu än vid valet för två år sedan.

Enligt Aftonbladet/Inizio oroar sig väljarna nu för två helt andra frågor, flyktingar och brott.

Flyktingmottagande och invandring är den fråga som svenskarna tycker är viktigast.

Det är halvtid mellan valen och om två år kommer antingen en ny regering precis ha tillträtt eller också sitter den nuvarande kvar med ett nytt mandat från väljarna.

Mycket hinner hända under en mandatperiod och det bevisas inte minst av den nya mätningen från Aftonbladet/Inizio om de viktigaste politiska frågorna.

Strax före valet 2014 toppades listan av utbildning och jobb. Mer än en tredjedel, 36 respektive 35 procent, tyckte då att de var de viktigaste frågorna.

I dag står flyktingar och invandring och utbildning och skola överst på väljarnas dagordning.

Lag och ordning viktigare

Den fråga som ökat mest i vikt, utöver flyktingar och invandring, är lag och ordning. I dag är det 15 procentenheter fler som tycker att dessa frågor ska vara med på listan över de viktigaste politiska frågorna än som gjorde det i samband med valet.

I februari, efter den största flyktingkrisen sedan andra världskriget, var det ännu fler, 47 procent, som tyckte att flyktingar och invandring var den viktigaste politiska frågan. Nu är siffran 34 procent och vid valet var den 19 procent. Rädslan för vad den kan leda till har alltså stillats betydligt under de senaste åtta månaderna.

En rimlig tolkning av undersökningen är att svenska folket tycker att de står på mycket fastare mark ekonomiskt i dag än de gjorde 2014. Det gäller både sysselsättningen och jobben och den svenska ekonomin. Båda har rasat på lisan över de viktigaste politiska frågorna för väljarna.

I stället oroar sig medborgarna för konsekvenserna av invandringen och flyktingmottagandet och för det som uppfattas som en ökning av antalet brott.

Ekonomin tuffar på

Väljarna gör, i alla fall delvis, helt korrekt analys. Ju längre vi fjärmar oss från de skador som finanskrisen åsamkade världsekonomin vintern 2008 och 2009 desto bättre har det gått för svensk ekonomi. Sverige klarade sig visserligen ganska helskinnad ur krisen som utlöstes av att den globala finansvärlden lade in backslaget efter kraschen i amerikanske Lehman brothers.

Men flera av våra viktigaste exportmarknader drabbades hårt och därmed produktionen av svenska industrivaror och tjänster. Effekterna har inte helt klingat av ännu när man dessutom kan se att nästa konjunkturbundna svacka väntar runt hörnet. Men fram till i år har det trots allt tuffat på ganska bra.

Krisåret 2010 uppgick arbetslösheten till 8,7 procent av arbetskraften för att förra året ha sjunkit till 7,5 procentenheter. I augusti gick 368 000 personer utan jobb, en blygsam nedgång jämfört med förra året.

Fler brott anmäls

Antalet anmälda brott har förvisso ökat från omkring 1,1 miljoner för tjugo år sedan till nära 1,5 miljoner förra året. Men anmälningar är inte detsamma som bevisade eller erkända brott. 2014, som är det senaste året med färdig statistik, personuppklarades 212 000 handlagda brott, en liten ökning jämfört med året innan.

Någon jämförelse med för tjugo år sedan låter sig inte göras. Statistiken gjordes på ett annorlunda sätt före 2014. Rätt eller fel, vår kollektiva upplevelse är i alla händelser att det blivit hårdare, tuffare och fler brott. Därför har frågan klättrat från plats fem (före valet) till en delad fjärdeplats på sex i topp över de viktigaste politiska frågorna.

Hur ser det ut valåret 2018? Ingen vet, på 23 månader kan vad som helst hända.

Gör din röst hörd – gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka här för att läsa mer och gå med!

Det flyr de från – och så många får stanna i
Sverige