Här finns världens vackraste skidåkning

Italienska Dolomiterna - storslagnare än fantasin

Alpernas största liftsystem och världens

vackraste berg.

Resas skidexpert Gunnar Andersson är helt såld på italienska Dolomiterna.

Men du behöver inte vara skidfantast för att njuta – hit kan du resa enbart för skönheten och utsikten.

Ta närmsta lift upp till en uteservering och se hur de gigantiska bergstopparna skjuter upp likt torn kring skog och böljande betesmarker. Hyr en solstol och rör dig sedan inte ur fläcken. Du är inte ensam, här torde det nämligen finnas lika många restauranger som liftar bland pisterna. Annars säger ryktet att åkningen i Dolomiterna är en tjatig evighet av nybörjarsnälla pister.

Det är inte sant.

Här kan du exempelvis få några av Alpernas brutalaste tävlingspister och en sanslöst bra offpist.

I Dolomiterna får du 460 liftar i tolv dalar bland de mest fantastiska storfjäll. Du hittar alpina kändisar som Cortina d’Ampezzo och Val Gardena, charterfavoriter som Canazei, samt en uppsjö andra orter som du garanterat aldrig hört talas om. Långt ifrån alla liftar sitter samman i system, men Dolomiterna ger dig mer åkning än vad du egentligen behöver.

Sellaronda heter den berömda långturen. Den är standardutflykt hos charterarrangörerna och en upptäcktsfärd i pist som du absolut inte bör missa. Skidresan går i cirkel runt det fristående massivet Gruppo del Sella. Turen tar en hel dag mellan skidorterna Arabba, Canazei, Alta Badia och Val Gardena. En njutartur som också kan garneras med ett riktigt World Cup-störtlopp.

Offpisten är känd för långa snökorridorer mellan dramatiska stenstoder. Svårighetsgraden varierar lika starkt som i pisterna, men den storslagna terrängen gör att all offpist endera kräver detaljerad lokalkännedom eller bergsguide. Åklinjen är sällan förutsägbar. Liksom snötillgången.

Nederbörden i Dolomiterna har minskat under de senaste tjugo åren. Självfallet finns gott om snökanoner och man är imponerande skickliga på att hålla pisterna i trim. Därför kan du ändå alltid åka skidor i Dolomiterna, men för bra offpist behövs naturlig råvara i mängder som emellanåt uteblir.

En annan egenhet är att servitörerna gärna öppnar på italienska för att omedelbart glida över till tyska när du ser ut att komma från norr och inget begriper.

Dolomiterna tillhör det tysktalande Sydtyrolen och hör känslomässigt hemma i Österrike, vilket tydligt märks på menyerna.

På sina håll talas även ladino, ett minoritetsspråk som tillhör Europas äldsta och som behärskas av cirka 35 000 invånare.

Skidorter med svensk charter är Canazei och Cortina d’Ampezzo. Den sistnämnda arrangerade OS 1956 och räknas till Italiens förnämsta. Det är en liten stad med lyxbutiker och många pälsar på gatorna. Ett förträffligt val om du gillar branta och välpreparerade tävlingspister.

Canazei är bättre om du söker största möjliga liftsystem och lite folkligare bymiljö. I resekatalogerna samsas orten ofta med grannbyn Campitello som ligger tre promenadkilometer bort, ett mindre och stillsammare ställe, där du dessvärre tvingas att åka lift både till och från pisterna.

Vissa resekataloger varnar också för att Dolomiterna inte passar familjer och Cortina d’Ampezzo är definitivt ett fullvuxet ställe. Däremot kryllar det av juniorer uppe i backarna kring Canazei. Allt beror på hur man ser på saken. Ställd mot svenska dalakullar framstår Dolomiterna givetvis som tok-extrema. Väl på plats verkar världens vackraste skidåkning fungera för alla.

Gunnar Andersson (resa@aftonbladet.se)