Största matchen nånsin mellan Sverige och Danmark

ZAGREB. Tack, ni svenska försvarstorn.

Med Nielsen, Darj och Palicka tvingar vi dansken på knä.

Här: Danmark, utskitet av kalk och vatten.

Och där: Sverige, hugget i granit.

Danskjävlar. Danskjävlar!

Sverige–Danmark.

Två av handbollshistoriens största nationer men som, hur otroligt det än låter, aldrig mötts i en semifinal eller final i ett mästerskap.

Men så verkar den här handbollsvärlden inte tillräckligt stor för dem båda.

Danmark var bra i slutet av 1970- och början av 1980-talet när Sverige hade sin allra mörkaste period.

Sverige ägde 1990-talet med Bengan Boys samtidigt som Danmark knappt kvalade in till mästerskapen.

I EM i Sverige 2002 släppte Sverige sista matchen i mellanrundan till Danmark för att få en lättare semifinal mot Island. Bengan Boys tog ett sista guld, Danmark sin första medalj (brons) på 35 år.

I EM två år senare möttes man igen. Danmark körde över Sverige och krossade där och då Staffan Olssons, Magnus Wislanders och Stefan Lövgrens sista dröm om ett OS-guld.

Dammar av klassiskt utbrott

Sedan dess har danskarna radat upp finaler och medaljer medan Sverige möjligen hankat sig vidare från gruppspelen.

Med ett undantag förstås – OS i London.

Då, i kvartsfinalen, fick Sverige till en fullträff på rätt dag, gjorde sin bästa match på tio år och sprang vidare mot ett OS-silver.

OS-kvartsfinalen för sex år sedan är det närmaste vi kommit en semifinal eller final mellan Sverige och Danmark.

Fram till i dag.

Så när vi nu står inför den, på sätt och vis, största matchen mellan de här båda lagen genom tiderna kan man väl få damma av det klassiska utbrott signerat överläkaren Stig Helmer, spelad av Ernst-Hugo Järegård, i tv-serien Riget?

Och byta ut vakttorn (Barsebäcks) mot försvarstorn och plutonium mot Nielsen, Darj och Palicka?

För ofrånkomligen är det bara med ett målvakts- och försvarsspel i världsklass som svenskarna kan tvinga dansken på knä.

Färdigt lag om två år

Kommer den här handbollsvärlden ha plats för både Sverige och Danmark i den absoluta toppen i framtiden?

Eller ser vi möjligen början på ett tronskifte som vid EM 2002?

Då möttes man inte i en direkt medaljmatch men i efterhand förstod vi att det var början på en snabb maktförskjutning västerut i den skandinaviska handbollen.

Den kommer definitivt inte att gå lika fort österut den här gången.

Jag tror att Danmark vinner i kväll och spelar final mot Frankrike. Stommen i det danska laget har visserligen varit med länge men spelarna var väldigt unga när de slog igenom, är inte i närheten av Bengan Boys snittålder 2002 och håller i några år till.

Det kommer alltid att komma fram nya, skickliga spelare i Danmark men i dagsläget är Sverige mycket längre fram i sin generationsväxling. I själva verket är den genomförd nu medan Danmark har sin framför sig. Sex av de danska spelarna var med i OS 2012, i Sverige är Niclas Ekberg ensam kvar.

Det är om två år, med hemma-EM och OS samma år, som det här svenska laget ska vara ”färdigt” och på allvar slåss om medaljerna.

Så kanske går vi trots allt mot en handbollsvärld där det finns plats för både Sverige och Danmark i världstoppen.

Jag vill tro det.

Skakat Danmark gång på gång

Det känns märkligt, men trots att Sverige står i en semifinal mot Danmark hade jag en större tro på det här laget för en vecka sedan när man skulle upp mot Frankrike. Jag trodde verkligen att Blågult, efter ”Sagan i Split”, hade sin största chans på över ett decennium att slå de fruktade ”Les Experts”.

Nu kommer man från en förlust mot Norge och ska gå upp mot ett Danmark som växt in i turneringen och känns som det största hotet mot ett nytt franskt guld.

Samtidigt är Danmark det enda laget av de senaste tio årens ”fyra stora” (Frankrike, Spanien och Kroatien är de andra) som Sverige skakat gång på gång:

I OS 2012 vann Sverige som sagt kvartsfinalen.

I EM 2016 nådde man ett kryss i mellanrundan.

I VM 2017 förlorade man med 27–25 i gruppspelet sedan Niklas Landin tagit 48 procent av skotten.

Aldrig förlorat två raka under Andrésson

Det är de danska spelarna väl medvetna om.

Jag skulle vilja påstå att Danmark är lika stora favoriter nu som inför OS-kvartsfinalen 2012.

– Det var en match som vi vid den tidpunkten bara kände att vi skulle vinna, sa Niklas Landin på gårdagens pressträff.

Nu säger Landin, Mikkel Hansen och alla andra danskar att det här är en 50/50-match.

Det är det såklart inte på förhand.

Jag håller med Zachrisson, Lagergren och Gottfridsson om att det snarare är 70/30 eller 65/35 i danskarnas favör. Sverige är på papperet det klart svagaste laget av de fyra i semifinal.

Det blev inte starkare av fredagsmorgonens tunga besked att Albin Lagergren är borta från resten av EM med hjärnskakning.

Men kunde det ske mirakel i OS 2012 så kan det göra det igen.

Och kanske underskattar vi det här laget som dessutom haft en påfallande stark förmåga att studsa tillbaka från en förlust.

Sverige har faktiskt aldrig förlorat två matcher i rad under Kristján Andrésson.

***

När Spaniens målvakt Gonzalo Perez de Vargas går sönder kallar spanjorerna in Arpad Sterbik, världens kanske bäste burväktare.

Med all respekt för Andreas Cederholm som ersätter Lagergren, men det är skillnad på ersättare och ersättare när man ska spela EM-semifinal.

***

Sverige mötte faktiskt Danmark i sin allra första mästerskapsmatch: premiären i VM i Tyskland 1938.

Måste varit en tajt match för Sverige vann med uddamålet: 2–1.

Det sägs att det var första mästerskapet som Robert Perlskog och Claes Hellgren kommenterade tillsammans, men jag har inte hittat några bildbevis.

Semifinalen Danmark-Sverige sänds i TV3 på fredagen klockan 20.30!