Karlsson: ”Det känns verkligen fantastiskt”

Per Bjurman

TAMPA. På isen har det inte varit någon dans runt granen på sistone.

Men det är ändå en belåten Erik Karlsson som laddar för jul i Floridas eviga sommar – för tomten kom redan under hösten med den ultimata julklappen.

Den svenske backstjärnan och hustrun Melinda fick ju nyligen reda på att de till våren ska bli föräldrar för första gången. 

– Det känns verkligen helt fantastiskt. Det kommer förändra så mycket och jag ser verkligen fram emot det. Men nej, jag har inte börjat spika på några spjälsängar ännu, säger han när Sportbladet träffar honom i solskenet i Tampa.

helskärm

Förra lördagen satt Erik Karlsson och lagkamraterna och hackade tänder i sexton minusgrader under utomhusmatchen mot Montreal  på fotbollsarenan Landsdowne Park hemma i Ottawa.

Så det är – tycker de själva, åtminstone – bara poetisk rättvisa att de får runda av sista veckan innan juluppehållet med en tripp till Florida, där kvicksilvret håller sig runt 25 plus och julgranskulorna gnistrar i den brännande solen. 

– Ja, det här är perfekt uppladdning inför julen. Just vad man behöver, några dygn i det här underbara vädret. Det tog ett tag för tårna att tina upp efter den där roliga matchen, säger den 27-årige lagkaptenen från Landsbro när vi träffar honom under den fyradagarsresa som på traditionellt vis börjar med match mot Lightning i Tampa och fortsätter med ytterligare en mot Panthers utanför Fort Lauderdale några dygn senare.

– Det enda tråkiga är att jag inte hinner spela någon golf. Om vi varit lediga dagen innan Panthers-matchen hade jag nog åkt upp till till Jesper Parnevik och gått ett par rundor. Men vi har träning på dagen så det blir inte tillräckligt med tid.

Tung period för Ottawa

Nå, coachen Guy Boucher och hans ledarstab tycker antagligen att laget behöver öva.

Mycket.

För det har ju inte gått så särskilt lysande för Senators under hösten.

Efter vårens succé-framträdande i slutspelet, när de var ett enda övertidsmål från Stanley Cup-finalen, fanns glödande förhoppningar om stordåd i den kanadensiska huvudstaden i år.

helskärm

Men sedan dubbelsegern mot Colorado på Globen i Stockholm i början av november har nästan ingenting alls fungerat och nu, när snart halva grundserien spelats, är det tio tunga poäng upp till slutspelsstrecket.

– Om vi visste vad som gått fel hade vi gjort något åt det vid det här laget, suckar Erik.

– Men vi vet inte. Vi har bara inte lyckats nå upp till vår normala standard tillräckligt ofta. Det är klart att det är frustrerande, men det tjänar inget till att sitta och deppa. Vi har ändå en bra grupp här och vet att vi kan ta oss upp ur det här hålet vi grävt åt oss själva. Det är bara att gneta på.

Utifrån ser det ju ut som att ni blev störda av resan till Stockholm, för det är efter den ni hamnat i den här svackan?

– Fast, nä, det tror jag inte. Det var en jäkligt positiv upplevelse, vi hade väldigt roligt i Stockholm och när vi kom tillbaka spelade vi ändå bra ett tag, fast vi inte vann. Det var några veckor senare det började gå tungt.

Så det var inte som att den ovanliga utflykten mitt under säsongen störde era rutiner för mycket?

– Nej, tvärtom. Det kändes bra för hela gruppen att vi fick bryta mönstret ett tag. Det gör jag gärna om, man behöver får lite variation i serielunken.

Inte med i poängtoppen

Erik – som ju vanligen är för Senators vad koffein är för kaffe och emellanåt kan ta med sig hela laget upp på en nivå där det egentligen inte hör hemma – har haft det lite motigt på egen hand också.

Den tvåfaldige Norris Trophy-vinnare och – nästan – ständige ettan i backarnas poängliga producerade den gångna månaden betydligt beskedligare än normalt och befinner sig så här till jul inte ens bland de tio främsta på den listan.

Och mål blev det inga alls mellan fjärde november och nittonde december.

Vi har blivit bortskämda i fallet ”EK65”, men nog är det lite...förbryllande. 

– Ah, jag vet inte. Så är det i den här sporten. Det går upp och ner. Min egen poängproduktion fokuserar jag inte så mycket på, vinner vi betyder den ingenting. Men nu har vi inte gjort det och då känns det ju lite frustrerande. Inte för att jag inte gör poäng, utan för att det rent allmänt gått trögt.

Men nog var det lite skönt när du bröt måltorkan med två fullträffar mot Minnesota häromdagen?

– Tja, jo, visst. Det är kul när puckarna går in. Men vi förlorade ju även den matchen och det är verkligen så, då betyder det inte mycket för mig personligen.

Mot Montreal på Landsdowne vann ni däremot, och då såg du jäkligt pigg ut?  

– Ja, det var verkligen en rolig match att spela. Och jag tycker absolut det går åt rätt håll för egen del, jag känner mig starkare och starkare för varje match. Om jag bara ser till att gnugga på så kommer det att lossna, förhoppningsvis både för mig och laget.

Det är en fråga du får ständigt, men hur är det med foten?

– Det är lika där. Det blir bättre och bättre. Hundra procent kan man inte säga att det är ännu, men jag har inte ont och störs inte så mycket längre.

Kontrovers kring kontraktet

En annan fråga som sedan några veckor ständigt följer Erik är den om vad som händer när hans nuvarande kontrakt går ut efter nästa säsong.

Inför en match i Brooklyn vid månadsskiftet undrade en lokal reporter hur han själv ser på saken och den småländske stjärnan gjorde klart att han vill ha den lön han enligt marknaden är värd.

Då blev det liv i luckan, för enligt de flesta bedömare är han värd en lön nånstans kring 11-12 miljoner dollar per säsong och sådana summor är det högst tveksamt om Senators, ett av NHL:s verkliga budgetlag, har råd att betala honom. 

– Ja, suckar han, det där...det blev lite taget ur sin kontext. Jag funderar inte på nästa kontrakt överhuvudtaget. När det blir dags att titta på det så gör vi det, men inte innan dess. Nu ligger mitt fokus på att vi ska ta oss upp ur det här hålet och börja vinna matcher.

Så du har inget mer att säga i ämnet?

– Nej, egentligen inte. Jag tänker inte på det. Jag fick en fråga och tänkte egentligen inte på det då heller. Ottawa Senators är vad jag tänker på.

Eugene Melnyk, er rätt så färgstarke ägare, gick några dagar senare ut med synpunkter både om det och andra kontroversiella saker, som att han rentav kan tänka sig att flytta laget. Hur kommenterar du det?

– Inte alls. Det är hans business, han får säga vad han vill. Varken jag eller någon annan i laget lägger oss i det, vi har överhuvudtaget inte pratat om det. Som sagt, det finns annat att ha fokus på.

Ja, för Eriks personliga del väldigt mycket roligare saker också.

För en månad sedan meddelade han och hustrun Melinda att de till våren blir föräldrar för första gången.

– Ja, det känns helt fantastiskt. Jag är verkligen lycklig. Det kommer att förändra så mycket och jag ser oerhört mycket fram emot det.

Många känner att de snabbt blir vuxna när de vet att de ska få barn...

– Lite så är det, det är en speciell känsla. Jag tänker mycket på hur det kommer bli och är väldigt mån om att frugan ska ha det lugnt och må bra nu, förstås. Det blir att man liksom ser om sitt hus.  

Jaha, du har börjat spika och dona?

– He he, nä, jag snickrar inte på någon spjälsäng ännu. Det är nog bäst att jag låter bli det och överlåter de övningarna till min brorsa istället. Han är mer händig och kommer göra bättre sängar.

Julen då, hur firar ni den när du väl kommer hem från Florida?

– Det blir lugnt hemma i Ottawa på julafton, vi har just köpt ett nytt hus. Sedan är vi hemma hos min svärfar och firar kanadensisk jul dagen efter, det är en tradition.

Några kanadensiska specialiteter du kan berätta om?

– Mja, de äter kalkon istället för skinka. Det är väl den stora skillnaden. Jag brukar dock få köttbullar för att jag är svensk och hoppas på det i år också.