Wennerholm: Tonåringarna är blivande superstjärnor

Mats Wennerholm

I går fick vi se en stor del av svensk hockeys framtid

MANNHEIM. En seger med 5–2 mot Norge i en VM-premiär är knappast ett resultat som hamnar i hockeyns historieböcker. Men jag väljer ändå att blunda för svagheterna i det här svenska laget och se styrkan.

Ett lag där 18-årige VM-debutanten Oliver Ekman-Larsson får pris som bäste svensk och där 19-årige Magnus Pääjärvi-Svensson gör braksuccé.

Dessutom är det förstärkningar på väg från NHL – mot alla odds.

Det är alltid lättare att kritisera än att berömma. Jag vet att många kallar den här VM-uppsättning för ett c-lag i jämförelse med det bästa svensk hockey kan ställa på en is.

Men jag håller inte med.

Det är en stor del av svensk hockeys framtid vi ser här i Tyskland. Inte ens Bengt-Åke Gustafsson har förstått det.

I annat fall hade han inte ställt över Magnus Pääjärvi-Svensson när han anmälde sina första nio forwards till VM-turneringen i fredags.

Den Malmö-fostrade 19-åringen var en av Sveriges bästa spelare mot Norge och jag är inte förvånad. Den killen blev vuxen redan när han slog igenom som 16-årigt underbarn och han har förvaltat talangen.

Kenta: ”Han är redan i NHL”

Jag pratade med Edmontons scout Kenta Nilsson under LG Hockey Games och han hela tiden trott att Pääjärvi-Svensson skulle må bäst av att stanna en säsong till i elitserien. Men LG Hockey Games fick honom att ändra uppfattning.

– Ja, nu anser jag att han kan spela i NHL redan nästa säsong. Han är redan där, konstaterade Kenta.

Frågan är vad han och Edmontons ledning säger efter den här VM-debuten. Ett mål och två assist var ingen bra nyhet för alla Timrå-fans. Så mycket är säkert.

Oliver Ekman-Larsson är en annan blivande superstjärna. Jag öste beröm över honom när jag såg åtta av Leksands tio matcher i kvalserien. Han var bäst på banan i varenda match.

Han är så bra att det väldiga klivet från allsvenskan till VM bara känns naturligt.

Jag minns när Bengt-Åke Gustafsson återvände från NHL och spelade i Bofors i allsvenskan säsongen 1986-87 och vilket jäkla liv det blev när Tommy Sandlin tog ut honom till VM-truppen.

Kritikerna menade att det var en skam för svensk hockey att en föredetting som valt allsvenskt spel kom med i en VM-trupp.

Men Tommy Sandlin gick längre än så och utnämnde Bengt-Åke till svensk lagkapten.

Det slutade med att han lyfte VM-bucklan som förste svensk på 25 år.

Så kan det gå.

Bengt-Åke särade på gamla in­körda radarparet Tony Mårtensson och

Mattias Weinhandl och det blev succé.

Nu undrar jag om han inte ska sära på Linus Omark och Johan Harju också.

Inte blivit bättre i KHL

Vid VM i Bern för bara ett år sedan var de två av Tre Kronors hetaste spelare.

Det var Omark-feber.

Det var Harju-feber.

Barndomskompisarna från Övertorneå och Luleå var heta som en schweizisk ostfondue.

Så valde de ryska KHL-miljoner och ett år tillsammans i Dynamo Moskva.

Det har inte gjort dem bättre i en ålder då de borde ha tagit ett stort kliv till som hockeyspelare.

Båda är visserligen klara för NHL nästa säsong, men de borde ha tagit det beslutet redan i fjol.

Så lite kritik blev det i alla fall här på slutet.

Jag hoppas att Omark och Harju tar den på samma sätt som Weinhandl gjorde.