Wennerholm: Mästarklass? Nej, snarare mästarkass...

Känslan är att Linköping är en storlek större den här gången

LINKÖPING. Mästarklass?

Nej, snarare mästarkass.

Växjö åkte till Linköping och blev mer eller mindre överkörda i en match som slutade 1-6.

Mil från det mästarlag jag såg lyfta SM-bucklan för ett knappt år sedan.

Sportbladets Mats Wennerholm.

Nu finns det väl de som menar att 2-3 eller 1-6 inte spelar någon roll i ett slutspel där bara segrar räknas och målskillnaden inte spelar någon roll.

Men det här var faktiskt en av Växjös värsta smällar sedan klubben gick upp i SHL 2011-12.

Sedan dess har de bara förlorat två matcher med fem måls marginal och aldrig tidigare i ett slutspel. Och ingen med fler än fem mål.

Hösten 2012 åkte de på en stjärnsmäll mot samma Linköping då hemmalaget vann med 8-3.

Och den här säsongen förlorade de med 0-5 borta mot Frölunda.

Det här blev den tredje på den värstalistan.

Så visst är det uppseendeväckande att de regerande mästarna fick sätta sig på bussen tillbaka till guldstaden – ja, några veckor till - med 1-6 i baken.

Jag trodde att Växjö var på gång efter sin fina avslutning av grundserien, men den här matchen var över efter en dryg period.

Då stod det 4-1 till Linköping, som var klasser bättre den här kvällen.

Växjö visade ingenting av det som gjorde dem till mästare i fjol.

Cristopher Nihlstorps målvaktsspel fick mig att tänka på NHLPA-bossen Alan Eagelsons klassiska sågning av den svenska målvakten Hardy Åström, då han elakt påstod att han inte ens kunde stoppa en badboll.

Så illa var det inte.

Linköping visade mästarklass

Men när Daniel Rahimis luftpastej seglade in i Nihlstorps vänstra kryss till 3-1 efter 3.27 av andra perioden och en fri Broc Little hängde in 4-1 i hans högra tjugotvå sekunder senare, var den här matchen över. Både för Växjö och Nihlstorp.

Då hade Växjö-målvakten, känd för att alltid höja sig i slutspel,  släppt in två nästan lika snabba mål direkt i inledningen av matchen. Andrew Gordons styrning till 1-0 efter bara 40 sekunder kunde han inte göra mycket åt, men Sebastian Karlssons 2-0 efter 1.25 ska han ta alla dagar i veckan.

Nu kom Stefan Stéen in och gjorde det bra och vips har Växjö ett litet målvaktsproblem. Vem ska stå nästa match?

Nej, var det något lag som visade mästarklass var det Linköping.

Jag har sällan sett ett lag komma ut så taggat till en inledande kvartsfinal och Växjö fick knappt låna pucken de första minuterna.

Det var bara en kort stund under andra halvan av första perioden som Växjö fick regera, då Linköping blev lite bekväma med 2-0 i ryggen.

Men annars kontrollerade de den här matchen totalt.

Och lagets spetsspelare levererade direkt, där Broc Little stod ut med sina två frilägesmål, där han avslutade kliniskt med att skicka upp pucken i vardera krysset. I det högra bakom Nihlstorp och i det vänstra bakom Stéen.

Det var både ett styrkebevis och en flygande start av östgötarna, där backen Jonas Junlands slutspelsskägg snart kan konkurrera med jultomtens.

Jag vet inte om han odlat det sedan senaste SM-finalförlusten mot HV71 2008, men det känns nästan så.

Men är det någon jag unnar ett SM-guld så är det backbjässen Junland som försvinner till Schweiz nästa år och inte kommer att få en ny chans på ett tag.

Och jag har svårt att se hur Växjö ska kunna vända på det här, men det har man alltid när man just sett ett lag vara totalt chanslöst och förlora med 6-1.

Historien har visat att det hänt mer än en gång och Växjö kan betydligt bättre än så här.

Men känslan är att Linköping är en storlek större den här gången.

Desperat situation i Växjös bås

Nu kastade Växjös tränare Sam Hallam in extraspelaren Gustav Rydahl på slutet för att väcka laget inför nästa match i Vida Arena på lördag.

Det slutade med två minuter i utvisningsbåset för roughing, men det visar väl hur desperat situationen måste ha känts i Växjös bås.

Annars är de här båda lagen rena svärmorsdrömmarna jämfört med bataljen mellan Luleå och Färjestad där i norr.

Och det är aldrig över förrän "the fat lady sings", som man säger i Nordamerika.

Publiksiffran blev en ny besvikelse även i Linköping.

Det kom 6096, vilket är en bit under det hemmasnitt som Linköping hade i grundserien.

De som inte kom den här kvällen gick miste om något kan jag säga, men kvartsfinaltrenden är tydlig.

Varken Frölunda, Skellefteå, Luleå eller Linköping har lockat massorna i sina första kvartar.

Alla har haft publiksiffror under grundseriesnittet i sina första kvartar.

Då är något allvarligt fel.

Är inte slutspelet hetare än så här?

Nej, det är väl dags att SHL ser över sin strategi med PlayIn och mer än veckolånga uppehåll för de som tagit sig direkt till kvartsfinal.

Jag kan känna att planerarna skjutit sig själva i foten med alla konstruerade play off-matcher.

Slutspel ska vara folkligt, festligt och fullsatt.