Skräcksiffrorna: SHL-klubbarnas nya oro efter corona
Publicerad 2022-09-16
Konsultföretaget EY går ut och varnar för hur energikrisen kan påverka SHL-klubbarna.
Oavsett om de äger arenan eller inte kan elkostnaderna öka med 400 procent.
Det innebär att en elkostnad för ishallen på tre miljoner kronor skulle kunna stiga till 15 miljoner kronor.
Konsultföretaget EY har för sjunde året i rad analyserat den ekonomiska situationen för SHL-klubbarna i en rapport över 62 sidor.
Inför den kommande säsongen är energikrisen ett orosmoment för deras ekonomi.
Elkostnaderna kan öka oavsett om klubbarna äger arenan eller inte.
Riskerar licenskravet
De ökade kostnaderna påverkar i så fall både klubbens likviditet och resultat, något som kan få stora konsekvenser.
– De stigande elkostnaderna kan alltså påverka klubbarnas möjligheter att uppfylla licenskravet i framtiden. De senaste två åren har licensnämnden valt att frångå kravet på eget kapital som en följd av coronapandemin. Säsongen 2022/2023 införs en ny modell med ett procentuellt krav som baseras på den totala omsättningen i respektive klubb. Vi anser att denna modell är mer rättvisande och bättre anpassad till de stora skillnader som finns klubbarna emellan. Samtidigt säkerställer modellen finansiell stabilitet, säger Carlos Esterling, partner på EY och medförfattare till rapporten.
Kan tacka statliga stödet
Analysen av säsongen 2021/2022 visar att stödåtgärderna från Riksidrottsförbundet och Tillväxtverket som följd av coronapandemin har haft stor betydelse för klubbarnas ekonomi.
– Den finansiella situationen hade varit betydligt mer ansträngd utan stödåtgärder, speciellt i klubbar med litet eget kapital. Vår beräkning visar att utan stöd hade två klubbar uppvisat ett negativt eget kapital, säger Carlos Esterling.
Det handlar om Linköping som hade ett eget kapital på 4,2 miljoner kronor med ett statligt stöd på 8,5 miljoner kronor och Timrå med ett eget kapital på 3,6 miljoner kronor med ett statligt stöd på 6,9 miljoner kronor.
Tre klubbar i farozonen
Tolv av de 14 klubbarna redovisar ett negativt rörelseresultat (Oskarshamn och Linköping har positivt), men med stöd och bidrag är det tre av de 14 klubbarna som redovisar negativt rörelseresultat (Timrå, Linköping, Djurgården).
Från 2022 krävs två procent av den totala omsättningen i eget kapital för att klara licenskravet i SHL, SDHL, Hockeyallsvenskan och Hockeyettan.
Kravet trappas upp stegvis till 2025 då det egna kapitalet ska uppgå till tio procent.
I dagsläget når inte Malmö (sju procent), Timrå (fyra procent) och Linköping (tre procent) i SHL upp till det kravet.
De nya reglerna skulle egentligen börjat gälla inför förra säsongen, men på grund av coronapandemin beslutade Svenska Ishockeyförbundet att tillfälligt slopa kravet på eget kapital.
