Så byggde han stormakten SAIK

Publicerad 2013-04-07

Möt Lars Johansson – mannen bakom Skellefteås succé

På fem år har Lars Johansson, 43, byggt upp Skellefteå till en stormakt i svensk ishockey.

En doldis med hårda nypor som aldrig har spelat ishockey på elitnivå.

I en intervju med Sportbladet berättar han om klubbens resa, varför han aldrig stänger av telefonen och om det tuffaste beslutet han tagit som sportchef:

– När jag satt med honom och berättade att han inte fick vara kvar…, det gjorde så ont i mig att det inte går att förklara.

Sedan Piteåbördige Johansson 2008 tog över det sportsliga ansvaret har Skellefteå gått från ett lindansarlag mellan elitserien och allsvenskan till en av svensk ishockeys absoluta toppklubbar.

Två semifinaler och två SM-finaler är facit från de fyra senaste åren, och nu är klubben på nytt framme i SM-final. Det enda som fattas är det där guldet som hela stan har längtat efter i 35 år.

”En tydlig spelidé”

Av människor som känner honom beskrivs Lars Johansson som en nyfiken hockeynörd med en enorm arbetskapacitet och hunger efter utveckling. Trots att Johansson har varit sportsligt ansvarig under klubbens succéresa är han fortfarande något av en doldis i hockey-Sverige.

– Så är det kanske. Men det är precis så jag vill jobba: att verka utan att synas för mycket, det är min grej, säger han.

När du tog över som sportchef, vilken var den viktigaste frågan du ville driva för att utveckla Skellefteå AIK?

– Det handlade om att skapa en tydlighet i allt: en tydlig spelidé, en tydlig vision, tydliga mål, som sedan kunde brytas ner i mindre delmål. Kortfattat: vad krävs egentligen av oss, både sportsligt och som förening och organisation, för att vara med och tävla om SM-guldet varje år?

Till skillnad från många av dina kollegor har du ingen bakgrund som elitspelare. Hur har det påverkat ditt arbete?

– Det är svårt att svara på eftersom jag bara har min egen situation att jämföra med. Men du måste förtjäna respekt för vad du gör och det tror jag är samma för exempelvis en sån som Markus Näslund. Även om han har en framgångsrik spelarkarriär bedöms han utifrån det arbete han gör nu som ledare.

Bara den här säsongen har två sportchefer valt att sluta, till stor del på grund av den extrema arbetsbelastningen. Hur är det för egen del?

– Jag går till jobbet varje dag med ett leende. Sedan är det helt klart så att organisationen i elitföreningar behöver växa. Några få får jobba alldeles för hårt, och det gäller inte bara sportchefer, utan på alla positioner.

Hur många timmar i veckan jobbar du?

– Ingen aning faktiskt, jag har aldrig räknat. Men jag jobbar en hel del, det gör jag. Det har funnits perioder där jag har jobbat för mycket, men med åren har jag blivit bättre och tänker till lite mer. Det går att effektivisera och begränsa, man behöver inte jobba dygnet runt.

Saknar skotern

Stänger du av telefonen någon gång?

– Nej, den står på hela tiden. Pea (Israelsson, klubbdirektör) har varit på mig om det där, att jag måste stänga av, men han har inte lyckats än. Att jag skulle vara anträffbar hela tiden var en sak jag bestämde mig för när jag tog det här jobbet.

Vad försakar du?

– Det blir väl i första hand fritidsintressen.

Som?

– Att köra båt och snöskoter, umgås med vänner. Åka skidor.

Vilken rekrytering är du mest nöjd med under din tid som sportchef?

– Det där är så svårt att svara på. Det är så många bitar som måste fungera i en organisation, allt från själva laget och ledarna till det medicinska och fysiologiska teamet. Men om vi tittar på årets lag känns värvningen av Pontus Petterström klockren. Många tror bara att det handlar om att värva storstjärnor som Bud (Holloway) och såna.

Om vi tittar fem år framåt i tiden. Hur ser Skellefteå AIK ut då?

– Vi ska fortsätta producera egna spelare, vi ska ha en större organisation, fler tränare längre ner i föreningen och vara med och tävla om SM-guldet varje år. Ett annat mål är att ha en fullsatt arena hela tiden.

Du är känd för dina hårda nypor, känner du igen dig i den beskrivningen?

– De som känner mig vet att jag är snäll inombords, haha. Nej, men jag vill vara tydlig och ärlig, det tycker jag är viktigt. Att vara ledare handlar om att få människor att växa och ska en organisation må bra och utvecklas är det viktigt att alla följer det vi har kommit överens om. Men numera är det allt mer sällan jag är inne och fingrar i olika saker, jag bevakar mer och ser att det fungerar.

”Fanns inte plats”

Vad gör dig riktigt förbannad?

– Folk som inte är ärliga.

Sparkningen av Anders Forsberg blev väldigt uppmärksammad. Var det ditt tuffaste beslut som sportchef?

– Nja, det var egentligen inte mitt beslut. Det är styrelsen som anställer och avsätter tränare. Tuffaste beslutet var för ett år sedan när jag skulle berätta för Anders Söderberg att han inte fick vara kvar. ”Antos” var en underbar hockeyspelare och är en underbar människa. När jag satt där med honom…, det gjorde så ont i mig att det inte går att förklara. Men vi hade flera yngre spelare som skulle in och det fanns helt enkelt inte plats för honom.

Två raka finalförluster. Hur viktigt är det att ni lyckas gå hela vägen den här gången?

– Det handlar inte bara om i år. Vi vill vinna varje år och där ligger den stora utmaningen: att bygga Skellefteå på sikt. Vi vill inte bara vinna en gång, utan vill verkligen tävla om SM-guld i tio år framöver, det skulle vara så roligt att bevisa att det går. Om jag lämnar Skellefteå om fem år och klubben fortsätter att högprestera i fem år till skulle jag må skitbra. Då skulle det kännas att man varit med och byggt en grund och det skulle jag värdesätta jäkligt högt.

Röster om Lasse johansson

Freddy Lindfors, före detta Luleåtränare, som tillsammans med Johansson tränade Piteå under flera år:

”Han kom ju in lite från gatan, kan man säga. Lasse var juniortränare när jag tog över Piteås a-lag. Han ville diskutera hockey mest hela tiden och jag insåg snabbt att vi hade samma inställning till spelet.”

”Han brann verkligen för det och köpte min idé om konstruktiv hockey där man vågar hålla i pucken och bygga från egen zon. Lasse är en stark och kunnig person. Han tänker ishockey, inte så mycket med coachning, utan mer hur man tränar och spelar.”

Pea Israelsson, klubbdirektör, Skellefteå:

”Lasse har varit en trevlig bekantskap sedan vi lärde känna varandra. Det är högt i tak när vi diskuterar och han brinner för ishockey och Skellefteå AIK. Han är duktig på plus och minus och kan sporten. Som så många andra i den här branschen jobbar han för mycket, han är nyfiken på allt och det är både hans dilemma och hans styrka.”

Följ ämnen i artikeln