En hyllning till Jämtin

Frölunda gav bort den sjunde, avgörande matchen.

Men den här analysen ska i stället handla om något så ovanligt som en hyllning till Andreas Jämtin.

Han visade i kväll att han inte bara är en skitsnackare som skapar bråk – utan att han även kan vara en jäkligt bra och smart hockeyspelare.

Vi kan snabbt avhandla Frölundas sjunde kvartsfinal med ett enda ord: Slarv.

Frölunda gav bort ett två mot ett-läge på första målet, gick bort sig fullständigt på andra målet, skänkte bort ett tre mot två-läge på tredje målet och släppte pinsamt enkelt in fjärde målet.

0–4-underläge fem minuter in på andra perioden vänder man inte i första taget och trots att Frölunda gjorde ett tappert försök är laget utslaget.

Inte speciellt populär

Vi glömmer Frölunda och inriktar oss i stället på Linköping. Och framför allt: Andreas Jämtin.

Vi kan snabbt konstatera att Andreas Jämtin inte är speciellt populär bland motståndarna. Lika snabbt kan vi konstatera att han skiter ganska hårt i det.

För Andreas Jämtin har rollen att vara en jobbig jävel och så länge hans lag vinner är han nöjd.

– Jag har vunnit två guldmedaljer och vet vad det handlar om, det är det som kallas erfarenhet, sa Jämtin till mig efter att Linköping reducerat till 2–3 i matchserien häromdagen.

Jag har följt Jämtin länge, faktiskt ända sedan han var junior i Färjestad. Han var en hetsporre redan då kan jag intyga, en jobbig jävel som inte sällan lämnade isen i förtid med ett matchstraff som sällskap.

Han har mognat

Men Jämtin har mognat sedan dess och i den sjunde, avgörande matchen i kväll visade han med all önskvärd tydlighet att han förstått vad ett slutspel handlar om och att det gäller att välja sina krig.

Jämtin gick inte in och tacklade på allt som fanns. Inte heller åkte han runt och sökte bråk. Nej, Jämtin visste att han redan hade fått Frölundas skarpskytt Fredrik Pettersson ur balans, koncentrerade sig i stället på spelet och serverade Jaroslav Hlinka två geniala passningar som tidigt förde Linköping till en stabil 2–0-ledning.

Jämtin syntes inte så mycket efter det, spelade faktiskt bara 9.24 minuter (skadad?), men han är viktigare än vad många tror för Linköping med sin erfarenhet av att vinna.

Nu återstår att se om Jämtin får kyssa SM-bucklan för tredje gången.

Till att börja med ska han bråka lite med Djurgården och förhoppningsvis spela lite ishockey.