Irriterad Bohlin borde gasta mer på partikamraterna
Ministern för civilt försvar har fått nog – ingen lyssnar ordentligt när han säger att det är dags att förbereda sig för krig.
Inte ens regeringen verkar lyssna.
Så nu när det är dags att damma av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” måste vi alla göra vår plikt – eller?
Carl-Oskar Bohlin har av allt att döma haft ett frustrerande år. För exakt ett år sedan stod han som nybliven minister för civilt försvar och mös på Folk och Försvars konferens i Sälen. Delar av civilplikten skulle återaktiveras och det viktiga buskapet var att människor måste börja tänka beredskap igen. En beredskapstanke som vaggats till sömns av alla hundratals år av fred.
Nu är Törnrosa-sömnen över och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB:s broschyr från 2018 skulle fram och dammas av. Bohlin skröt med tillströmningen av medlemmar till frivilligförsvaret. Sverige var på väg in i en ny tid och Bohlin var entusiastisk inför sitt då, nya jobb.
Ett år senare är tonen en annan.
Det kan bli krig i Sverige, sa Bohlin under sitt anförande på Folk och Försvar 2024. Det kan bli krig så skärp er, var undertexten. Han var irriterad på de flesta. Företag borde omedelbart ta tag i sin beredskap och deras möjliga uppgifter vid krig. För att inte tala om människor i allmänhet. Bohlins budskap var: Har ni inte redan en full checklista på hur ni ska klara en invasion är ni för sent ute.
Det tar tid att vända en mentalitet. Det har en missnöjd Carl-Oskar Bohlin blivit varse det här året.
Tunt med satsningar
Han är inte heller nöjd med sin regering, som också fick en släng av sleven. Enligt Bohlin har inte heller regeringen tagit till sig av varningarna och inte jobbat tillräckligt intensivt för att stärka beredskapen.
Och det finns fog för hans missnöje.
Den där aktiveringen av civilplikten som presenterades på just Folk och Försvar för ett år sedan, börjar inte gälla förrän om en dryg vecka. MSB får 60 miljoner för att utbilda ungefär 300 personer inom satsningen under 2024. Under kommande år förväntas anslagen öka, men oklart med hur mycket.
I höstbudgeten var också satsningarna på den civila beredskapen skrala. Några miljoner hit och några miljoner dit. Kommuner och regioner får mer pengar för att öka sin krisberedskap, MSB får pengar för att se över och rusta upp landets skyddsrum, Myndigheten för psykologiskt försvar får åtta extra miljoner per år. Socialstyrelsen fick 500 miljoner och uppdraget att köpa in och lagra de läkemedel som behövs för traumavård.
Det är kanske inte så konstigt att Carl-Oskar Bohlin gjort svagt intryck på väljarna. Han är en av regeringens minst kända ministrar.
Retoriken hårdnar
Det är inte bara Bohlin som skruvat upp tonläget i år. Samma budskap kommer från överbefälhavaren Micael Bydén och från flera andra högt uppsatta inom det svenska säkerhetsetablissemanget. Sverige behöver släppa tanken på evig fred och vara beredda på det värsta. Utgången av kriget i Ukraina är ovisst och betydelsefullt för vår framtida fred.
Bohlin må vara besviken på det svenska folket för dess bristande insikt i den säkerhetspolitiska kris vi befinner oss i, men han kan ju börja med att gasta på sitt finansdepartement att skramla fram satsningar på beredskapen. Det är dessutom ett område där regeringen inte är bundna till Sverigedemokraterna i Tidöavtalet utan är snarare en möjlighet för Moderaterna att ta ledartröjan.