Tinas härliga jul

Uppdaterad 2018-12-21 | Publicerad 2001-12-16

Ramlösa Wärdshus. Vintermörker. Snötäcke. Stor julgran. Massor av klappar. Levande ljus. Och en ändlös mängd av släktingar.

Sveriges populäraste tv-kock,Tina Nordström, minns barndomsjulen.

Det var en riktig Fanny och Alexander-jul, säger hon. Jag var inte så gammal – kanske sex år. Alla var samlade – och vi har en väldigt stor släkt. I vårat hus, som låg precis i närheten av Ramlösa Wärdshus, hade vi gamlaantika möbler och jag minns att jag och mina kusiner sprang omkring och halkade på de stora trägolven. Det var en jätterolig jul.

Tinas barndomsjular kunde vara stressiga – hennes föräldrar drev Ramlösa Wärdshus och det var alltid arbete in i det sista.

– Mamma och pappa jobbade in i det sista och tog med sig färdig mat från krogen hem.

Annars är julafton för Tina blöta:

– Min mamma är norrländska och hemma åt vi alltid blöta till jul. Det är när man kokar upp fläsklägg och doppar hårt norrländskt hällebröd i buljongen så att det välls. Det äter man tillsammans med fläsket och smör. Och det är så? gott!

Tina himlar med ögonen. Och skrattar. Skrattet som gjort henne till svenskarnas nya riktigt stora tv-favorit. (”Jag hänger tänderna på tork”, kallar hon det själv.)

Tillsammans med Tomas Tengby leder hon matprogrammet ”Mat” i SVT och har blivit en vrålsuccé. På gatan kommer folk fram och ber om autograf, eller vill bara berätta att man faktiskt lyckades med det där receptet som Tina visade i tv häromsistens.

– Folk är inte blyga, säger Tina. Det är ett gott betyg att folk vågar komma fram. Att de ser att jag är en vanlig person.

– Jag är ödmjuk. Jag är jordnära och stabil och det är en styrka både som person och i yrket. Det finns många kockar som bär på en otrolig kunskap men som inte är socialt kompetenta. Har man en ledarroll, som kocken har, är det ju viktigt att man kan ta personer.

Tv-karriären började när Tina var med i fyrans morgonprogram. Hon hade varit domare i en tävling för restaurangelever och när hon satt i tv-rutan var Agneta Zandin, projektledare för ”Mat” en av dem som tittade. Hon hörde av sig till Tina, Tina tackade ja och sedan vet vi ju vad som hände. Succé. Och succén rullar vidare – Tina har skrivit kontrakt för ett helt år till i tv.

Karriären som kock då? Ja, den är lite mer slumpartad. För egentligen var det inte meningen att Tina skulle bli kock. Faktum är att hon inte var särskilt duktig i köket, när hon var yngre.

– Det var min bror, Peter, som glänste i köket, säger Tina. Han gjorde prinsesstårtor och fina saker.

Trots det sökte hon restaurangskolan i gymnasiet. Vilket i sig inte är så konstigt. Med tanke på hennes bakgrund.

– Jag är ju född på krogen, säger Tina. När jag var liten ville jag bli som mamma, hon var hovmästare. Och min pappa var kock. Så det föll sig naturligt att välja restaurangskolan.

Sista året i skolan togs Tina, och hennes klasskompis, Pelle Johansson som ju idag är tv-kock i TV4, ut att tävla i en kocktävling.

– Vi gjorde lammstek, säger Tina. Det gick inte så bra: Dels hällde jag svartpeppar i potatismoset av misstag. Dessutom skar jag mig – jag hade fått ett helt nytt knivset av pappa – och var tvungen att åka in till sjukhus för att sy.

Nåväl. Peppar i moset till trots, och ärren på fingret som ett minne: Tina hade upptäckt sin passion för mat. Och att tävla. Sedan dess har hon bland annat hjälpt till att håva in en silvermedalj i matolympiaden i Erfurt 2000. Ett strapatsrikt äventyr som hon beskriver i sin bok ”Tinas mat”.

Tillbaka till julen. Tinas julaftnar nu för tiden är inte lika idylliska som de snöombonade i Ramlösa. Hon och hennes sambo Martin har fyra ställen att fira jul på: bådas föräldrar är skilda och har nya familjer.

– Det kan vara jobbigt att åka mellan, säger Tina. Men jag gillar ändå julen. Bara det här att man är ledig, och fikar med kompisarna. När alla kompisarna är lediga brukar vi träffas hos varandra och tar tid åt varandra och dricker ett glas vin. Det är lyxigt.

Och nyårsfesten?

– Bara en middag tillsammans med de närmaste vännerna. Det är jag som lagar maten, men jag tycker det är roligt att få laga lite finare mat åt kompisarna.

Tina Nordström

Ulrika Svensson

Följ ämnen i artikeln